Varje år den 3 december äger den Internationella funktionsrättsdagen rum. FN instiftade dagen 1992 för att öka medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Men år 2024 finns fortfarande stora skillnader i levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Tidigare i år levererade FN skarp kritik mot Sverige.
Det skriver Funktionsrätt Sveriges ordförande Niklas Mårtensson i en artikel. Han fortsätter:
Vi i Sverige betraktar oss ofta som ett föregångsland när det gäller mänskliga rättigheter och inkludering av personer med funktionsnedsättning. Men den bilden stämmer allt mindre överens med människors verklighet. I stället ser vi ständiga nedskärningar och striktare praxis vid bedömning av rätten till stöd, bristande inkludering i utbildningssystemet och sysselsättningspolitiken, en ojämlik vård och en ökad risk för fattigdom för människor med funktionsnedsättning.
Den 11 – 12 mars i år [2024] förhördes regeringen av FN:s funktionsrättskommitté i Genève om hur Sverige lever upp till våra åtaganden att uppfylla rättigheterna i Funktionsrättskonventionen. Inför förhöret samordnade vi funktionsrättsrörelsens arbete med en granskande alternativrapport till FN om läget i Sverige. Rapporten beskriver en utveckling där införandet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning står stilla eller går tillbaka. FN:s egen granskning bekräftade bilden av en negativ utveckling inom flera områden för personer med funktionsnedsättning i Sverige. FN levererade skarp kritik och en lång lista med rekommendationer till den svenska regeringen.
Trots att Funktionsrättskonventionen gäller i Sverige är den inte införlivad i svensk lag, skriver Niklas Mårtensson sedan.
FN inskärper i sina rekommendationer efter förhöret av Sverige att konventionen behöver bli en del av vår lagstiftning. Funktionsrätt Sverige menar att det är helt centralt. Funktionsrättskonventionen behöver bli lag i Sverige för att riktig förändring ska ske.
Läs hela artikeln här.
