Sekundär osteoporos – när benskörheten har en bakomliggande orsak

Visste du att benskörhet inte alltid beror på åldrande eller ärftlighet? Vid så kallad sekundär osteoporos är det en annan sjukdom eller ett läkemedel som ligger bakom. Här reder vi ut vad sekundär osteoporos är, vilka som riskerar att drabbas – och vad du kan göra för att skydda skelettet.

Vad är sekundär osteoporos?

Osteoporos, eller benskörhet, delas in i två huvudtyper:

Primär osteoporos, som är kopplad till naturligt åldrande, minskad östrogenproduktion och genetiska faktorer.
Sekundär osteoporos, som beror på en annan bakomliggande sjukdom eller på läkemedel.

Sekundär osteoporos kan alltså drabba människor i alla åldrar, även yngre personer, och är ofta en ”biverkning” av en annan sjukdom eller läkemedel. Många vet inte om att de är i riskzonen – eller att deras medicin påverkar skelettet negativt.

Vanliga orsaker till sekundär osteoporos

Det finns många sjukdomar och läkemedel som kan påverka skelettets styrka. Här är några av de vanligaste:

Sjukdomar som kan orsaka sekundär osteoporos:

Inflammatoriska sjukdomar, till exempel:
- Reumatoid artrit (ledgångsreumatism)
- Crohns sjukdom och ulcerös kolit
- Systemisk lupus erythematosus (SLE)
Endokrina sjukdomar:
- Hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln)
- Cushings syndrom (för mycket kortisol i kroppen)
- Diabetes typ 1 och typ 2
Njursjukdomar, särskilt kronisk njursvikt
Maligniteter (cancer), till exempel:
- Multipelt myelom (blodcancer som påverkar skelettet)
- Bröst- och prostatacancer (både sjukdomen och vissa behandlingar)
Ätstörningar, till exempel anorexia nervosa
Malabsorption, till exempel celiaki (glutenintolerans)

Läkemedel som kan försvaga skelettet:

Kortison (glukokortikoider) – till exempel Prednisolon. Vanligaste läkemedlet som orsakar sekundär osteoporos (kortisoninducerad osteoporos).
Aromatashämmare – används vid bröstcancer.
GnRH-analoger – används vid prostatacancer.
Antiepileptika, särskilt äldre preparat.
SSRI och andra antidepressiva – särskilt vid långvarig användning.
Protonpumpshämmare (PPI) – till exempel omeprazol, vid långtidsbehandling.
Heparin, vid långvarig användning.

Så vet du om du är i riskzonen

Många människor får aldrig en bedömning av sin frakturrisk, trots att de tillhör en tydlig riskgrupp. Om du har någon av ovanstående sjukdomar eller använder läkemedel som påverkar skelettet bör du prata med din läkare.

Tecken på att du kan ha osteoporos:

Du har fått en fraktur efter ett lätt fall eller en vardaglig belastning.
Du har blivit kortare.
Du har en sjukdom eller tar läkemedel som påverkar skelettet.
Du har mycket ont i ryggen och misstänker kotkompression.

Hur upptäcks sekundär osteoporos?

För att ta reda på om du har osteoporos behövs oftast en bentäthetsmätning (DXA). Vid misstanke om sekundär osteoporos brukar läkaren också ta blodprover för att se om det finns en bakomliggande sjukdom, till exempel sköldkörtelrubbning eller kalciumrubbning.

Om du redan har fått diagnosen osteoporos är det viktigt att läkaren undersöker om det finns en sekundär orsak som går att påverka.

Behandling vid sekundär osteoporos

Behandlingen består av flera delar:

1. Påverka grundorsaken

Om det går att behandla den sjukdom som orsakar osteoporosen är det ett viktigt steg. Till exempel kan en överaktiv sköldkörtel behandlas, eller kortisondosen justeras till minsta möjliga nivå.

2. Läkemedel mot osteoporos

Det finns flera läkemedel som stärker skelettet. Vid sekundär osteoporos är det ofta särskilt viktigt att sätta in behandling i tid. Exempel är:

Bisfosfonater (till exempel alendronat)
Denosumab
Teriparatid
Romosozumab

Här kan du läsa mer om olika läkemedel.

3. Stärka kroppen med motion

Fysisk aktivitet, gärna styrketräning och viktbärande träning, är mycket viktigt. Det stärker både muskler och skelett, och minskar risken för fall. Läs mer om träning här.

4. Tillräckligt med kalcium och D-vitamin

Kroppen behöver byggstenar för att kunna behålla ett starkt skelett. D-vitamin hjälper kroppen att ta upp kalcium. Här kan du läsa mer om bra kost.

Checklista: Är du i riskzonen?

☐ Har du en inflammatorisk sjukdom som behandlas med kortison?
☐ Har du fått behandling mot cancer?
☐ Har du diabetes eller annan hormonell sjukdom?
☐ Har du haft en fraktur utan att det varit en allvarlig olycka?
☐ Tar du läkemedel som kan påverka skelettet?
☐ Har du en sjukdom som påverkar tarmarnas näringsupptag?

Om du svarar ja på någon av frågorna – ta upp det med din läkare.

Faktaruta: Skillnaden mellan primär och sekundär osteoporos

Typ av osteoporos	Orsak	Vanlig målgrupp
Primär	Ålder, ärftlighet, klimakteriet	Kvinnor över 50 år
Sekundär	Sjukdom eller läkemedel	Både yngre och äldre, män och kvinnor

Vad du kan göra själv

Även om du inte kan påverka din sjukdom eller behandling, finns det mycket du kan göra för att minska risken för fraktur:

Be om en frakturriskbedömning, gärna med FRAX-verktyget.
Motionera regelbundet, gärna med styrketräning och balansövningar.
Ät näringsrikt och varierat, med kalcium och D-vitamin.
Undvik fallrisker i hemmet – till exempel halkiga mattor eller dålig belysning.
Sluta röka och minska alkoholen, eftersom båda påverkar skelettet negativt.

Vill du veta mer? Ha stöd & hjälp?

Bli medlem i Osteoporosförbundet och få tillgång till pålitlig information, medlemskapstidningen OsteoporosNytt, inbjudningar till föreläsningar och stöd från andra i liknande situation. Tillsammans gör vi skillnad!

Temat i ON nr 3 2024 var just sekundär osteoporos. Läs mer här.