I en debattartikel i Läkartidningen skriver läkarna Johanna Rundgren och Karl-Åke Jansson att ”Få svenska höftfrakturpatienter erhåller sekundärpreventiv skelettstärkande läkemedelsbehandling, och de regionala variationerna är stora”
Majoriteten av alla fragilitetsfrakturer orsakas av en underliggande benskörhet (osteoporos, osteopeni) i kombination med ett lågenergifall. En fragilitetsfraktur medför ökad risk för nya frakturer, särskilt under de första två åren. Det finns således stora vinster med tidiga frakturförebyggande insatser, både för den enskilda individen och samhället.
Systemet som nu håller på att införas i Sveriges regioner, frakturkedjor med frakturkoordinatorer i syfte att systematiskt identifiera, riskvärdera, utreda och vid behov behandla patienter, har högsta prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Trots dessa rekommendationer föreligger en kraftig underdiagnostisering och underbehandling av benskörhet hos patienter som haft en fragilitetsfraktur. Få svenska höftfrakturpatienter erhåller sekundärpreventiv skelettstärkande läkemedelsbehandling, och de regionala variationerna är stora.
Författarna avslutar med:
Vi vill med detta uppmana till ökat lokalt, regionalt och nationellt samarbete för bättre frakturprevention i Sverige. Fokus bör ligga på införandet av pragmatiska och resurseffektiva frakturkedjor som möjliggör tidig skelettstärkande behandling och fallpreventiva insatser, särskilt för patienter med hög frakturrisk.
Källa: Läkartidningen.
