Risken med osteoporos är att få frakturer. Därför är behandlingen inriktad på att minska risken för frakturer, oftast i form av läkemedelsbehandling. Träning är många gånger en viktig del av behandlingen och ska en ska individualiseras beroende på om personen endast har osteoporosdiagnos eller på vad för sorts fraktur personen har. Men det är viktigt att träningen görs på rätt sätt.
Osteoporos med eller utan fraktur kan ses som olika tillstånd och ska träningsmässigt behandlas olika. Även de med olika frakturer ska behandlas olika beroende på vad det är för fraktur.
Ingrid Bergström
Det menar Ingrid Bergström, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm, samt docent och forskare vid Karolinska Institutet.
– Vi ser att personer med osteoporos och frakturer har olika tillstånd. Den ena har en höftfraktur och det är ett tillstånd. Den andra har en kotfraktur och det är ett annat tillstånd. Den tredje har kanske en handledsfraktur eller endast osteoporosdiagnos utan fraktur och det är ett tredje tillstånd. Vi delar upp de olika frakturerna avseende träningen, men alla är orsakade av osteoporos.
Ska de här tre personerna således träna på olika sätt?
– Ja, det ska de. Det är också därför vi har gjort tre olika träningsprogram, säger Ingrid Bergström, som tagit fram ett träningsprogram för ryggen och ett rörande allmän träning, samt ett träningsprogram tillsammans med fysioterapeuten och docenten Eva Ribom för dem som haft en höftledsfraktur.
De personer som bara har osteoporosdiagnos, eller har en handleds- eller överarmsfraktur på grund av osteopeni/osteoporos mår bra av att belasta hela skelettet, för att öka sin bentäthet.
– För dessa är det också bra att göra flera typer av träning för att bibehålla sin muskelfunktion, sin rörlighet och sin balans, precis som alla andra i samhället.
Däremot, om personer som fått en kotkompression skulle träna på samma sätt som de med en handledsfraktur, då skulle Ingrid ge fel rekommendationer, berättar hon.
– En person med kotkompression kan jag inte instruera på samma sätt. Att stärka skelettet genom att belasta det är inte rätt träning. För en person med kotkompression är det A och O att få medicinsk behandling för att förbättra sin bentäthet och härmed också halvera risken att få en ny kotkompression.
– Träningen ska sedan handla om att stärka sina ryggmuskler, då kommer hon kunna bli mer upprätt i ryggen, hon kommer kunna andas bättre, få mindre ryggtrötthet, bli något längre och härmed mer funktionell och få bättre balans.
Ingrid Bergström menar att det är viktigt att läkare och fysioterapeuter känner till att personer med kotkompressioner inte ska vrida sig och absolut inte böja sig framåt. De ska träna ryggen specifikt för att stärka ryggmuskulaturen.
– Det kan vara direkt farligt för personer med kotkompressioner att träna på till exempel Friskis & Svettis, Sats eller liknande ställen. De ska inte heller göra yoga där rörelseträning sker med framåtböjning av rygg. De ska istället ha specifik information om hur de ska träna.
För den tredje kategorin, de som haft en höftledsfraktur, är det viktigaste att få läkemedelsbehandling för att stärka skelettet samt att lära sig gå igen.
– Vi vet idag att det är bara 20-30 procent som kommer tillbaka till sin tidigare funktion efter en höftledsfraktur. Vi tror att det kan bero på att de faktiskt inte får tillräckligt med träning. Därför gjorde vi en broschyr för dessa, där det står att man måste fortsätta att träna gång och styrka i benen så att man kan gå. Då ska man lägga fokus på att bli stark i lårmusklerna, stärka sätesmuskulaturen och träna balansen.
– När man sedan har återfått gångförmåga, då kan man börja göra den träning som man har gjort tidigare.
För att förhindra utvecklandet av benskörhet om man varit mer stillasittande och inte rört sig speciellt mycket, så kommer man att öka sin bentäthet bara man gör mera än tidigare.
– Då spelar det inte så stor roll vad man gör utan bara man gör mer belastning än tidigare.
Även musklerna har en oerhört god effekt av träning, enligt Ingrid Bergström.
– Benet kräver mycket mer innan det svarar men musklerna visar ett jättesnabbt svar. Det finns många studier på män som är 80–90 år och som tränar tre gånger i veckan i tre månader. De kan få en ökad muskelstyrka med 50 procent på den träningen.
Musklerna är alltså tacksamma att träna. Vilket också gör det viktigt för dem med kotkompressioner att träna upp sin rygg eftersom de då kan sträcka sig mer och få bättre hållning och mindre smärta, andas bättre och svälja lättare.
– På samma sätt är det viktigt för de med höftledsfraktur att träna upp och återfå sin gångförmåga igen. Då ger man sig en bra utgångspunkt för livet framöver. Men om du inte lyckas med det, utan bara haltar omkring och inte går bra, då är det mycket lättare att falla igen och få en ny fraktur, avslutar Ingrid Bergström.
Nedan hittar du tre olika träningsprogram, beroende på vad för sorts fraktur du har haft. Programmen publiceras med vänligt medgivande från Ingrid Bergström.
Övningar för dig med kotkompression
Övningar för dig som haft en höftfraktur
Övningar för att stärka skelettet och öka din muskelstyrka
